Ada & Sara

Vaknade kl 6 imorse till det underbara ljudet av en hulkande hund. Flög upp ur sängen och ner på golvet där jag famlade mig fram, utan glasögon, till Ada som låg med huvudet utsträckt utanför sin säng (som tur var!) och kräktes. Luktade perkele och det var inte lite som kom upp heller. :S Skrubbade golvet och somnade om igen bara för att väckas efter en timme igen av en Ada som hade smugit sig fram till mig och nu stod bredvid sängen och kräktes. Det var så gulligt, hon gillar när man klappar på henne när hon mår illa så jag antar att det var därför hon kom fram och kräktes bredvid mig. :) Jag klappade på henne och hon såg sååå ömklig ut, torkade bort det värsta och gick ut på morgonkiss, vad fint väder det var sådär tidigt på morgonen! Mkt finare än vad det är på dagarna. Kom hem, åt frulle, moppade golvet och tände doftljus (mådde illa av kräklukten), pluggade och kollade på en konstig dansk film, Ekko tror jag den hette. Se den inte. Så dålig. :S

Var ut med Ada till träsken vid elljusspåret där vi satt ett tag o plockade bort död päls från Adas ben (hon fäller mängder nu), sen hem genom skogen, där det var jättelerigt, passade på att schamponera Adaktusson när vi kom hem när hon ändå var lerig och full med löpgegga/lukt, hon behöver ju sina schamponeringar för hudens skull. Nu ligger hon i sin säng och sussar och jag ska kolla på en till film, vilken vet jag inte.