Heeemsk natt!!

Jag har inte sovit många minuter i natt. Slocknade på soffan någon timme i morse efter frukost och försök till "morgonkisspromenad" (promenad och promenad, jag bar Ada till gräset nere vid busshållsplatsen och sen stod vi där ute och frös i 20 minuter, sen bar jag henne hem igen.

Ada var superdåsig hela em. igår, på kvällen blev hon lite klarare men började må superdåligt när narkosen släppte, skakade, pep, gnällde och FLÅSADE. Tänk: riktigt het sommardag, hon flåsade och flåsade och flåsade. Hela natten flåsade hon och pep. Jag låg med handen nere hos henne och då var hon lite lugnare och pep inte så mkt. Men hon satt/stod hela natten och flåsade konstant i 6 timmar. Vilken pärs. Hemskt att se henne må så dåligt! Det var antagligen för att hon spydde upp värktabletten vi gav henne igår kväll, hon ville inte äta eller dricka, hur mycket jag än försökte få henne att göra det så tillslut gav jag henne tabletten bara som den var, utan mat, för hon verkade ha så ont och så skulle hon ju ha den på kvällen innan läggdags. Men efter en kvart kom det en riktig kastspya, ingen förvarning, plask, rakt ut på golvet och sen kort där efter en likadan till. Bara vätska, och pulver från tabletten. :( Så jag antar att den inte var så bra att ge på fastande mage, men vad ska man göra när hon absolut inte vill äta, inte ens bli matad med de allra godaste saker hon vet, ska man strunta i att ge tabletten och låta henne plågas eller ge den som den är, utan mat? Nu gav vi den en chans iaf, i bästa fall fick hon i sig några korn av den.

Nu ligger hon och sussar i sin plastbalja ute i vardagsrummet, äntligen kan hon vila lite. Hon har petat i sig lite mat och en annan värktablett också, dränkte torrfodret i varmt vatten, det blev helt svampaktigt men höll ändå formen och sen lite lite laxolja på det, för smakens skull, några bitar gled ner iaf och så fick hon i sig lite vätska på köpet också, för dricka vill hon fortfranade inte göra. Kanske beror på att hon har haft en tub i halsen under op. och har ont efter den?

Operationen igår gick bra och allt såg normalt ut inuti henne. :D Sååå skönt att det är gjort nu!! Inga mer löp, ingen risk för pyo. inga ev. tjuvparningar, kanske mer matlust. Så himla bra att det blev gjort nu. Bra inpassat i tiden också då jag börjar på nya jobbet den 2 Mars och är hemma 24h om dygnet med Ada fram tills dess. Ada får följa med och vara kontorshund sen men de första två veckorna på jobbet ska E o B ha henne på dagarna, vill inte släpa med henne på buss, tunnelbana och pendel när hon fortfarande inte är helt återställd efter op. Så är det ju två andra hundar på kontoret också, en Dvärgpudelvalp och en stoooor New Foundland. När hon träffar dem vill jag att hon ska vara helt ok och ihopläkt och det är ju även bra för mig att slippa tänka på henne när jag ska försöka installera mig på mitt nya jobb. :) ALLT LÖSER SIG!! Skönt när man har den känslan och inte motsatsen. Ibland sköljer den motsatta känslan över mig (hjälp, panik, allt kommer gå åt h*vete) men då är det bara att tänka att det är inbillning och inte låta den tanken få fäste.

Angående jobbet då, jag var på tredje intervjun igår när Ada var hos vetten. Åt lunch med den av de tre ägarna jag inte hade träffat. Vi skrev kontrakt och jag fick en massa skriftlig info om jobbet. Skönt när det är seriöst och finns ambitioner hos cheferna! Jag kommer jobba som redovisningsassistent. Heltid. 8-17, sen, när jag är varm i kläderna, kan man flexa om man vill. BRA! Då kan jag kanske åka bil och slippa köerna. :D

Nu ser jag sååå fram emot min första lön, så skönt att tjäna pengar igen, slippa snåla och tänka över varje inköp 10 gånger. Kanske tom. kan spara några tusenlappar varje månad och sen, om jag får fast jobb efter provanställningen, på allvar börja leta hus!

Framtiden ser ljuuuus ut! Jag längtar tills de här första 6 månaderna är över och jag (förhoppningsvis) får fast anställning!!

Nu ska jag gå och dra lite i fårskinnet som råkade bli nerkissat igår och nu ligger på tork i torkskåpet på låg temperatur. Märkligt det där, precis när jag skulle spara ett blogginlägg och sen gå ut med Ada igår reser hon sig och går ur sin säng, lägger sig på fårskinnet och helt plötsligt börjar det forsa ut kiss! Såg inte ens ut som att hon märkte det själv, det var väl narkosen som fortfarande satt i, svårt att kontrollera musklerna då. Stackars liten. Lite dåligt samvete får man ju när man ser vad hon får gå igenom...






Kommentarer
Postat av: Erika

Glömde ju att säga GRATTIS till nya jobbet!!!!!!!!! Och vad bra att du kan ha med Ada, det är guld värt... Hoppas hon mår bättre idag.. Kramiz

2009-02-17 @ 13:33:28
URL: http://erika.sjoo.googlepages.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0